Om tisdagens förmiddagsväder var blåsigt och kallt, så var dagens mycket väder, vindstilla, soligt och inte ett moln i sikte, något som förhöjer trevlighetsfaktorn betydligt. Efter frukosten så blev jag hämtad med bil för vidare transport till ett område som hette Björkeröd. Vid undersökningar har man fått fram att det bott folk här sedan bronsåldern, men husen som finns där idag är betydligt yngre än så, vid ett av husen har friluftsfrämjandet Skåne sina lokaler där de har sin verksamhet.
Inte så långt därifrån fanns en stor parkering och ytterligare några meter fanns det en grillplats med bord och bänkar och där hade vi vårat första möte för dagen, hur trevligt som helst! Några av dem hade jag träffat dagen innan, men några var nya så vi började med en presentation av oss själva och vad vi höll på med, efter det var det dags att börja jobba. Det vi skulle titta på var den anpassade toaletten, parkeringen, en stig upp till grillplatsen och skylten. Det första jag tänkte var att skylten var väldigt dumt placerad, men om man gjorde en stig från parkeringen som gick förbi skylten så löste man det problemet.
Efter det presenterades en ide om slinga genom området med olika utsiktsplatser, varav en mot Björöröds våtmark. Våtmarken är en rik fågellokal med bl. a. gräsand, sothöna, gråhakedopping, smådopping, vigg, brunand och häger. Rastande
ringtrast hittas på våren på fälten kring våtmarken. Några andra djur som huserar i området är får som betar omkring på ängen, vilket gjorde det lite knepigare att planera en anpassad stig från rastplatsen, men det kommer att läsa sig med tiden.
När jag noterat mina och deras tankar och idéer i mobilen drog vi vidare på en grusväg som gick genom området, tanken var att vi skulle se om det gick att göra en slinga i området dör start och mål var på samma ställe och det började väldigt bra. Först var det en vanlig grusväg, efter några hundra meter svängde vi höger och fortsatte på en bredare stig som gick in i bokskogen och här såg jag säsongens första vitsippor, om några veckor kommer de till Stockholm också, om de inte kommit redan.
Totalt är slingan på ca 1 km, men fokus ligger inte på slingans längd utan på möjligheten att få komma ut i naturen och möjligheten att kanske ta en fika vid någon av platserna som föreslagits. När vi var klara här drog vi till Kullagården för att äta lunch och sedan avsluta inventeringen av ett väldigt stenigt och backigt område, men det finns tillgänglighetslösningar här också och det var en upplevelse som jag inte var beredd på och som jag sent kommer att glömma.
Platsen vi skulle besöka var Ransvik havsveranda som ligger mellan Mölle och Kullaberg med utsikt över Öresund.
Från Mölle åker man väg 111 och när man åkt ca 1,5 km dyker det upp en skylt där det står Ransvik och där svänger men in till vänster och fortsätter den slingriga och branta vägen ner till restaurangen, i alla fall till parkeringen. För att komma ner till restaurangen kunde man antingen ta trappan ner, eller så kan man göra som jag, ta hissen ner med en fantastisk utsikt över havet. Hissfärden var inte lång men den tog ändå exakt 4 minuter och 26 sekunder, så jag hade gott om tid att njuta av utsikten.
Väl nere så möttes vi av två trevliga herrar som driver stället tillsammans. Säsongen har inte börjat riktigt än, men de har enligt hemsidan öppet på helger, sedan är det längre öppettider under sommaren. Vill man veta mer om området så kan man klicka på
länken, där kan man även boka bord. Det var inte så stora ytor så det gällde att tänka smart om man skulle göra några tillgänglighetsanpassningar, men det hade de redan tänkt på, det de ville ha av mig är mina tankar om hur de tänkte och om det fanns annat som kunde vara bra för dem att veta. Här är lite bilder från området.
Att göra en stig ner till vattnet och anpassa badplatsen var omöjligt, men däremot att göra anpassningar i och runt byggnaden var fullt möjligt och en del av arbetet var redan igång. Bla ska man bygga en toalett nere vid restaurangen så man slipper ta hissen upp om man skulle behöva gå på toaletten. Är man nödig så är 4 minuter en lång tid, en oceanisk tid!!
Att allting har ett slut vet vi alla, så även mitt jobb här nere i vackra Kullaberg, men det finns fler områden att inventera, men det får bli en annan gång.
Att besöka Kullabergs naturreservat kan jag varmt rekommendera, trots att man inte gjort så väldigt mycket åt tillgängligheten än, men det går att besöka naturrum vid fyren men man ska vara medveten om att det är en brant backe upp från parkeringen, men väl inne kan man ta sig runt och titta på olika saker och det finns en handikapptoalett. Om man inte vill åka ända upp till fyren kan man ta en fika vid flera av rastplatserna som är tillgängliga i området.
Förutom Kullaberg så finns det andra platser i Skåne som man kan besöka och det är:
De här platserna har jag inte besökt så jag kan inte skriva någon om dem, men enligt Equalitys hemsida så är de här platserna tillgängliga. På
hemsidan står en hel del information som man behöver veta.
Till sist vill jag nämna den led som jag hade utanför hotellet som jag bodde på och det var Skåneleden. En liten del av den leden är speciellt anpassad för människor i rullstol, Kullarulla heter den leden och är 30 km lång. Den är lite eftersatt, lite svårt att se skyltarna plus att det saknas skyltning vid några korsningar, men jag vill ändå nämna den och visa lite bilder från leden, bla grillplatsen vid havet.
På Skåneledens hemsida kan man läsa mer om
Kullarulla.
Kommentarer
Skicka en kommentar