Kaos vid Björnöfjärd

 För lite mer än 1 månad sedan arrangerade jag en heldag tillsammans med Kajakeriet ute på Björnö, en dag som blev väldigt lyckad enligt mig själv och de andra som var med. Det som jag kom ihåg mest och som fastnat mest i min hjärna och näthinna var när vi var ute med våra hundar, en golden retriever och två pudlar av den större modellen.

Det var så otroligt trevligt så vi bestämde där och då att vi kände att vi ville göra det igen innan det blev alltför kallt, det gällde bara att få till en dag som passade. Efter lite mejlande och Facebookande fram och tillbaka bestämde vi att tisdagen den 11 augusti var en dag då alla kunde, vädret fick bli som det blev, men vi hade vädergudarna med oss.

Tidigt på tisdagsmorgonen drog jag och Iris iväg med färdtjänsten ner till Kajakeriet som ligger vid gränsen av Björnö naturreservat, vid Klacknäset. Eftersom vi var där först hann jag språka lite med Pierre som har företaget om framtida eventuella projekt tillsammans. Hans kajaker är väldigt stabila så även om man som jag har dålig balans så funkar det bra ändå, så har ni funderingar på att prova för att se om det funkar så gör det, det är verkligen riktigt kul!

Efter en stund var hela truppen samlade, bestående av fyra personer och tre hundar och det första vi gjorde var att gå igenom packningen som vi hade med oss, det som vi inte behövde låste vi in i en bil, resten la vi ner i min vattentäta trunk, i alla fall det mesta av det, sedan var det bara att sätta sig i kajakerna och dra iväg.

Ok, jag var tvungen att byta kajak med en av tjejerna, men sedan var det bara att glida iväg.

Kartan ovan visar ungefär vart vi paddlade, så sträckan är inte exakt, men jag hade med mig min gps så jag kunde kolla vart vi var någonstans medans vi paddlade. När vi kom på förmiddagen blåste det en del kände jag, men vart efter tiden gick så lugnade det ner sig, i alla fall periodvis, så mysfaktorn var riktigt hög, vilket syntes på Iris. Att sticka ut med så pass lugna och fina hundar som vi har, det är en så häftig, rofylld känsla, men den känslan kan snabbt bytas ut till smått panik, något som vi fick erfara en stund senare.

När vi hade paddlat i lite över en timme siktade vi in oss på en till synes lugn och trevlig strand med brygga, perfekt för en lunchpaus. Eftersom jag inte hade med mig rullstolen så satt jag kvar i kajaken medans de andra klev ur och satte sig på fast mark.

Vi var inte ensam på badplatsen, det var två barnfamiljer till och det var när barnen började hoppa i vattnet från en av bryggorna som det började hända saker. Jag vet inte exakt vad som hände, det var mycket som skedde på en och samma gång, men kortfattat, barnen hoppade ner i vattnet från bryggan så det plaskade en hel del vilket gjorde att en av hundarna blev väldigt orolig, ryggstödet till en av kajakerna pajade på något sätt och samtidigt som det hände så blev personen i den kajaken där ryggstödet pajade dålig och tuppade av och ja just det ja, det var hennes hund som blev orolig och som till slut inte ville vara med längre och beslöt sig därför att hoppa i vattnet, men innan allt det här hände så hann jag ta några underbara bilder.

Nu hade vi alltså ett scenario med en person med kraftig yrsel i en kajak och en hund som simmade omkring i vattnet, superstressad, det var länge sedan jag kände mig så hjälplös! Som tur var så fick en av de andra två som var i full vigör upp hunden i sin kajak så efter det försökte vi binda den ena kajaken till den andra för att så snabbt som möjligt ta oss till land. Tyvärr så hade inte hunden lugnat ner sig speciellt mycket så vi kom inte många meter förrän han hoppade i igen och någonstans där övergick en av deltagarnas yrsel till att hon var okontaktbar. Som tur var så fick vi upp hunden igen och kunde fortsätta in mot strand, men hunden ville som sagt var annat, så efter bara en kort stund så hoppade han i igen och nu hände det som absolut inte fick hända, kajaken som hunden hoppade från välte.

Orsaken till det var att när hunden för tredje gången skulle lyftas upp igen, då blev det för mycket sidolut så till slut så kantrade den, ett nytt scenario ned andra ord, två personer med respektive hund i varsin kajak, en avsvimmad person i en annan kajak och en person plus hund i vattnet.

För att inte göra en historia alltför lång så efter mycket heroiska insatser så lyckades de vända rätt på kajaken och en kort stund senare var både hund och paddlare i kajaken igen, men personen som blev dålig hade vi fortfarande knappt fått någon kontakt med vilket kändes väldigt jobbigt, men efter en kort stund började hon svara på tilltal, dock med en väldigt tyst och svag röst. Ska sägas också som en parentes att en av de andra har gått utbildning när det gäller livräddning både på land och till sjös vilket kändes tryggt.

Det vi kunde höra var att hennes mobil låg i en påse och utan att fråga henne vilken påse så förmodade vi andra att hon menade den påsen som vi upptäckte och som låg och flöt i vattnet ett tiotal meter bort och nu, efter att ha sett mina vänner göra en stor heroisk insats så var det äntligen min tur att kliva in på scenen, YES!!

En mobiltelefon finns i alla prisklasser, från några hundralappar till flera tusen, så här fanns ingen tid att förlora, jag MÅSTE hinna få tag i påsen innan den sjunker till botten. Jag paddlade på allt vad jag kunde, Iris såg lite besvärad ut pga allt vatten som stänkte på henne där jag for fram, ja det blev svallvågor. Till slut så kom jag fram till påsen och kunde plocka upp den med dess värdefulla innehåll och lägga den i säkert förvar i kajaken, sedan fortsatte vi paddla så gott vi kunde bort till land där vi hade våra el och manuella stolar.

När vi väl kom fram och vi kunde sätta oss i våra respektive stolar tog jag fram påsen för att ge innehållet, dvs mobiltelefonen till min gode vän, men det visade sig vara något helt annat, hundskit!! Jag hade alltså nästan offrat mitt liv för en påse hundskit! Påsen med mobilen låg i en inbyggd låda i en av kajakerna, men det glömdes bort i allt kaos! Nåväl, det blev i alla fall en rolig historia som vi sedan skrattade gott åt. Efter paddelturen gick vi omkring lite på ön och hade lite godissök och larmning med hundarna, sedan skildes vi åt och var och en åkte hem till sig.