Tillgänglighetsanpassningar i Sollentunas naturreservat, del 1

Lona-bidrag är ett bidrag som kommuner och ideella föreningar kan söka från Naturvårdsverket och som är tänkt att användas till lokala naturvårdsanpassningar, i många fall rör det sig om ökad tillgänglighet så fler får möjlighet att komma ut i naturen. En kommun som verkligen rivstartat efter att ha fått bidraget är Sollentuna kommun. Det finns fyra naturreservat i kommunen, Östra Järvafältet, Rösjön, Törnskogen och till slut Tegelhagen och där har man satt igång arbetet i alla reservaten. Två av reservaten är klara och det är Järvafältet och Törnskogen så då tyckte jag att det var dags för en guidning i området för att visa vad som gjorts så här kommer en sammanfattning av den första av de två områdena.

Östra Järvafältet

Vädret var inte det bästa när jag träffade de två deltagarna som hade anmält sig till promenaden, molnigt och lätt regn, men som jag sagt tidigare, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Vi träffades vid Sollentuna ridklubb för att ta oss ner till Väsby gård och fågelplatsen som var slutmålet. Området bjuder inte bara på en vacker natur utan också små mysiga torp med en intressant historia bakom, ett av dem var Fäboda som ligger en knapp kilometer från ridskolan. Platsen var bebodd redan under brons- och järnåldern som talrika stensättningar norr om gården kan vittna om. Fäboda nämns första gången på en karta 1635 och var ett torp under Viby gård. Till mitten av 1800-talet var torpet bebodd av dagsverkstorpare. Mellan 1860 och 1912 fanns här statare och jordbruksarbetare från Viby gård. På 1870-talet såldes Fäboda till brukspatron Carl Frans Lundström  Antuna.
Fäboda torp


I början av 1900-talet kom Fäboda i statens ägo och hörde till Järva skjutfält. På 1940-talet fanns här en militär övningsanläggning kallad "Stalingrad" som byggdes upp nordost om Fäboda. I närheten av Fäboda gjordes övningar i sprängning. Än idag syns gropar i marken som är rester efter övergivna skyttevärn. I samband med Ryttarolympiaden 1956 hölls fälttävlan i närheten av Fäboda.  Den historiska bebyggelsen utgörs av bland annat två rödfärgade bostadshus och en röd ladugård.
Innan vi kom fram till torpet svängde vi vänster och fortsatte en grusväg som gick utmed en hage på ena sidan och skogen på andra sidan. Har man en normal armstyrka i armarna så är det inga problem att ta sig fram i området, något som är en av anledningarna till att jag gillar Järvafältet, det är lätt att ta sig fram.
Efter ca 3 km kom vi fram till en t-korsning, där svängde vi vänster för att efter en stund komma till dagens slutmål, Väsby gård och fågeltornet. Promenaden gjorde att vi kände oss ganska hungriga så vi gick raka vägen upp till grillplatsen som ligger bakom Naturskolan. Underlaget är stenmjöl som gör det hårt när det kommit lite regn vilket är bra för då blir det inte fullt så jobbigt att ta sig upp för den slingriga backen upp till grillplatsen.
Vägen upp till grillplatsen
Vid det röda skjulet har man gjort en anpassad toalett med stora ytor, bra belysning, en hylla i lagom höjd och en spegel, riktigt bra gjort.
Den anpassade toaletten
Uppe vid grillplatsen har man gjort en grill som man lätt kommer fram till med rullstol och för att göra det ännu lättare så har man satt dit ett handtag vid ena sidan av grillgallret så man med lätthet kan hantera den.
Grillen med avlastningsyta
Runt grillen finns det bänkar där man kan sitta och vid en av bänkarna finns det ett armstöd som man kan hålla sig i om man behöver det. Någon meter bort har man satt dit bord som man kan sätta sig vid. Bänkarna har man kortat av på sidorna så man kan komma in med en manuell eller elrullstol.
Rastplatsen
Dagens lunch som jag hade tagit med mig till oss var wraps med halloumi och torrfoder till Iris som givetvis var med på turen.
När vi ätit klart packade vi ihop och åkte ner till fågelplatsen, kallad Väsby sjöäng som ligger ett par hundra meter från Väsby gård. Här häckar en rad olika fåglar, kända som okända.
Sädesärla
Vid fågelplatsen finns det en öppen plats med staket där man kan se ut över ängen, men också en plats som är lite mer diskret där man kan titta på fåglar bakom en vägg så man inte skrämmer dem.
Fågelplatsen med utsikt över området

Den lite mer undangömda utkiken


Här var det tänkt att promenaden skulle sluta, men nu hade solen börjat leta sig fram mellan molnen och då kan man inte bara sluta, så vi bestämde oss för att fortsätta grusvägen söderut till Hägerstalund och Akalla.
Vägen som vi åkt på från ridklubben ner till Väsby gård var en vanlig grusväg, men från fågelplatsen och söderut blev det lite sämre med både sten och rötter vid några ställen, men de var inte alltför stora så även här går det att ta sig fram med rullstol om man har normal armstyrka. Landskapet domineras till en början av hagar och ängar, men efter några hundra meter kom vi in i en skog som domineras av barrträd. Än så länge hade backarna varit snälla, dvs inte så långa och branta, men här fanns det ett antal backar som man fick kämpa ganska rejält för att komma uppför, vid några tillfällen fick jag en knuff upp för att spara lite tid. En som hade det väldigt trevligt och njöt av att springa omkring i skogen var Iris
Iris vid vattenkällan

Pga solen som nu började värma på ganska bra så blev hon lite törstig och det dröjde inte länge tills hon hittade en vattenkälla utefter vägen, efter en liten mikropaus fortsatte vi genom skogen till Hägerstalund där vi skildes åt, de andra valde färdtjänsten tillbaka till stan medans jag och Iris fortsatte till Akall där vi tog tunnelbana och pendeltåget hem.

Kommentarer

Mest lästa