Härjedalen, del 5
En underbar vecka i Härjedalen håller på att ta slut, men vi hade ett ställe kvar att besöka för den här gången och platsen som vi skulle titta lite närmare på var Hamra nationalpark som ligger några mil söder om Sveg i Ljusdals kommun. Parken inrättades 1909 och är därmed en av landets äldsta nationalparker och som förvaltas av Länsstyrelsen i Gäbleborgs län. Vägen från Vemdalsskalet till Stockholm är ganska lång och lite tröttsam så därför kollade jag om det fanns något intressant efter vägen som jag kunde ge som förslag till chauffören för att lätta upp resan lite och förslaget nappade han på direkt, efter ca två timmars bilresa kom vi äntligen fram till parkeringen och entrén till parken.
Parkeringen låg lite undangömd tycker jag, inte helt lätt att hitta men när man väl kommer dit upptäcker man att det finns två handikapplatser och närhet till toaletter och informationsskylt. Man har även tänkt till vad gäller blinda i form av en taktil karta som man kan känna på för att få en uppfattning om området. Den innehåller dock inte all information om området, tex vart toaletter eller rastplatser finns så där finns det lite förbättringsarbete att utföra.
Från entrén gick det ut en bred och fin spång som var lätt att åka på men det hade varit bättre om man lagt bräderna åt andra hållet för som det var nu så var det lätt att åka ner med något hjul o springan mellan bräderna, eller att man halkade till vilket jag gjorde några gånger. Jag frågade Bosse hur det var att gå när brädorna låg på det här sättet och han tyckte liksom jag att det hade varit bättre om de hade legat annorlunda.
Ett stort plus var informationsskyltarna som fanns, enkla men mycket informativa, tack vare symboler och information om avstånd till olika platser.
Här är lite "vanliga" bilder från området också.
Vid en annan myr hade man även där lagt ut en spång som man lätt kunde ta sig fram på, men man kom dock inte lika långt ut som man gjorde på den förra, men hade gjort i ordning sittplatser vid ett ställe som var anpassade och en grillplats med bra höjd och som man lätt kunde grilla vid om man nu kände för det, vilket i och för sig hade varit trevligt, men det regnade lite smått, sedan hade vi många timmar kvar att köra så vi kände att vi ville komma iväg så fort som möjligt, men det här stället kan jag varmt rekommendera för både gående och sittande. Här är lite fler bilder från området.
Under resans gång söderut mot Stockholm satt jag och tittade på kartan och såg att vi skulle passera ytterligare en nationalpark, Färnebofjärden. Jag kopplade på min oemotståndliga charm och frågade om det var okej med ett stopp även där och det var det så efter några timmars bilkörning och lite letande även där efter entrén så kom vi äntligen fram.
Parken som bildades 1998 är för mig myggornas mecka och därmed ett helvete (ursäkta uttrycket) för många. Senast jag var här var efter en campinghelg vid Medskogens camping någon mil söder om Ockelbo och det var ett besök som varade i mindre än en minut men som jag aldrig kommer att glömma. Det var med Calle som jag besökte området och besöket bestod i att vi kom till en parkering, öppnade bildörren för att sedan stänga den igen. På den korta stunden hann vi få in ett stort antal myggor som gjorde resten av resan ner till Stockholm riktigt surt för oss, så när det minnet kom upp så var det med lite tvivel som jag öppnade bildörren, men under den timmen vi var där så såg jag bara en handfull med myggor.
Varför det är så mycket myggor i området beror på alla sjöar, forsar som finns i området plus att Dalälven rinner igenom här också.
Även här hade man tänkt till vad gäller tillgängligheten i form av en bred och fin stig plus att skyltarna även här var tydliga med både symboler och avståndsuppgifter. Vi följde en naturstig som var anpassad fram till ett vindskydd med grillmöjligheter. Här kommer lite fler bilder från området som även det kan besökas av både gående och sittande.
Nu hade vi avverkat allt som var planerat för den här resan och mer därtill. Det har varit en ganska tuff vecka, men helt underbar. Funderar ni på att åka till Härjedalen och till någon av de platserna som jag skrivit om så sluta fundera utan bara gör det.
Till slut, ett stort tack Bosse för din hjälp under veckan, jag ser fram emot nästa äventyr som vi redan nu planerar att genomföra, men det blir först nästa år.
Parkeringen låg lite undangömd tycker jag, inte helt lätt att hitta men när man väl kommer dit upptäcker man att det finns två handikapplatser och närhet till toaletter och informationsskylt. Man har även tänkt till vad gäller blinda i form av en taktil karta som man kan känna på för att få en uppfattning om området. Den innehåller dock inte all information om området, tex vart toaletter eller rastplatser finns så där finns det lite förbättringsarbete att utföra.
Från entrén gick det ut en bred och fin spång som var lätt att åka på men det hade varit bättre om man lagt bräderna åt andra hållet för som det var nu så var det lätt att åka ner med något hjul o springan mellan bräderna, eller att man halkade till vilket jag gjorde några gånger. Jag frågade Bosse hur det var att gå när brädorna låg på det här sättet och han tyckte liksom jag att det hade varit bättre om de hade legat annorlunda.
Ett stort plus var informationsskyltarna som fanns, enkla men mycket informativa, tack vare symboler och information om avstånd till olika platser.
Här är lite "vanliga" bilder från området också.
Vid en annan myr hade man även där lagt ut en spång som man lätt kunde ta sig fram på, men man kom dock inte lika långt ut som man gjorde på den förra, men hade gjort i ordning sittplatser vid ett ställe som var anpassade och en grillplats med bra höjd och som man lätt kunde grilla vid om man nu kände för det, vilket i och för sig hade varit trevligt, men det regnade lite smått, sedan hade vi många timmar kvar att köra så vi kände att vi ville komma iväg så fort som möjligt, men det här stället kan jag varmt rekommendera för både gående och sittande. Här är lite fler bilder från området.
Under resans gång söderut mot Stockholm satt jag och tittade på kartan och såg att vi skulle passera ytterligare en nationalpark, Färnebofjärden. Jag kopplade på min oemotståndliga charm och frågade om det var okej med ett stopp även där och det var det så efter några timmars bilkörning och lite letande även där efter entrén så kom vi äntligen fram.
Parken som bildades 1998 är för mig myggornas mecka och därmed ett helvete (ursäkta uttrycket) för många. Senast jag var här var efter en campinghelg vid Medskogens camping någon mil söder om Ockelbo och det var ett besök som varade i mindre än en minut men som jag aldrig kommer att glömma. Det var med Calle som jag besökte området och besöket bestod i att vi kom till en parkering, öppnade bildörren för att sedan stänga den igen. På den korta stunden hann vi få in ett stort antal myggor som gjorde resten av resan ner till Stockholm riktigt surt för oss, så när det minnet kom upp så var det med lite tvivel som jag öppnade bildörren, men under den timmen vi var där så såg jag bara en handfull med myggor.
Varför det är så mycket myggor i området beror på alla sjöar, forsar som finns i området plus att Dalälven rinner igenom här också.
Även här hade man tänkt till vad gäller tillgängligheten i form av en bred och fin stig plus att skyltarna även här var tydliga med både symboler och avståndsuppgifter. Vi följde en naturstig som var anpassad fram till ett vindskydd med grillmöjligheter. Här kommer lite fler bilder från området som även det kan besökas av både gående och sittande.
Nu hade vi avverkat allt som var planerat för den här resan och mer därtill. Det har varit en ganska tuff vecka, men helt underbar. Funderar ni på att åka till Härjedalen och till någon av de platserna som jag skrivit om så sluta fundera utan bara gör det.
Till slut, ett stort tack Bosse för din hjälp under veckan, jag ser fram emot nästa äventyr som vi redan nu planerar att genomföra, men det blir först nästa år.
Kommentarer
Skicka en kommentar